Fruga vid damm

Jag hade ställt upp frugan i trädgården, precis intill vår vackra damm. Ljuset var i det närmaste perfekt, och vinden fluffade till hennes hår på ett behagfullt sätt. Men just när jag knäppte av skulle hon prompt säga ”Framåt marsch!”. Och tror ni inte att kortet gick av i precis det ögonblick då tje-ljudet lämnade hennes strupe. På kortet skjuter hon fram underkäken, drar isär läpparna och biter ihop tänderna; hon ser faktiskt ut som ett litet djur. Ja, så här i efterhand går det att skratta åt eländet, men det var så lagom roligt när vi var mitt uppe i det. Av upphovsrättsliga skäl kan jag inte visa kortet här, så jag visar ett kort av vår kära härförare i stället.